Rasprofil och verkligheten

Samhällets krav om ansvar från hundsport-organisationerna, uppfödare och hundägare ökar. Myndigheten ser över regelverk för hundhållning, pressen har intresse för hund (hundproblem) och medverkar till opinionsbildning. Runt om i världen sker regelskrivning mot vissa typer av hundar och verksamhet med hund, t.ex. har Frankrike idag ett strängt regelverk för träning/
utbildning av skyddshundar. För att visa den svenska myndigheten att vi, i vår klubb, är beredda att ta ansvar för den inte längre helt självklara rätten till avel för hundsport är MH ett medel på vägen.

En del, ganska få, blir redan nu negativa och intar en negativ attityd till MH. Sådant hindrar en meningsfull utveckling. Förmåga till kommunikation ger nödvändigt kunskapsutbyte i avels-
arbetet av vår ras. Hundarna blir dokumenterade, uppfödarna får ett instrument för urval. Träning och mål för utbildning av individen kan lättare urskiljas. Argumenten är många, listan kan göras lång.

Under den senaste 3 års perioden har 2.195 schäfrar varit i MH banan. Statistisk säkerhet för enskild hund bör innehålla lägst ett 30-tal avkommor beskrivna undan minst tre olik tikar. 5 avelshanar har 30 eller fler avkommor efter 3 eller fler tikar beskrivna.

Brix v Kapfwald har 39 individer/8 mödrar
Cliff v Haller Osning har 34 individer/11 mödrar
Mischalands Kwai har 38 individer// 13 mödrar
Silverpilens Arko har 42 individer// 9 mödrar
Xando v Dolomiten har 45 individer//18 mödrar

Statistik för dessa kan beställas - mot självkostnadspris. För att ge en bild av hur vi uppfödare närmat aveln mot avelsmålet, i den av klubben lagda rasprofilen presenteras följande: Hunden som flockdjur lever alltid i en primärgrupp (kärnfamilj), det knyts nya/tillfälliga bekantskaper.
Hur hunden agerar i möte med främmande person/hundar ser olika ut. Nyfikna på främmande människor/hundar, undersöker noggrant, t.ex. läser av på byxben och händer vilka hundar den nya människa har eller nyss har träffat.

Det är inte kontakt och beskrivs inte heller så. Kontakt ser vi hos den passiva med visat intresse för den främmande som leder till fördjupad kontakt då anledning skapas. Överdrivet kontakttagande, hopp och kläng kan användas som en aggressionsdämpande signal vid osäkerhet i kontakt. Hundar kan dra sig undan av ointresse, eller avvisa kontaktförsök av
rädsla genom avståndsökande handlingar, hot, morrning/bett.

I momentet kontakt ligger rasen nära profilens ideal, hunden tar själv kontakt då anledning finns. Efter momentet kontakttagande har testledaren till uppgift att engagera hunden i sam-
arbete, 10 meter ut från föraren, brukshunden skall visa förtroende för- och lust till samarbete med nya ”chefer”. Hunden väljer vad den vill syssla med under transporten om den inte vill samarbeta.

Samarbete, att svara på inbjudan och engagera sig, ligger lågt, inom ramen för profilen, men ger anledning till eftertanke! Hos föraren vidtar sedan kontroll av vad hunden medger i Hantering från testledaren. Glidning i uppträdandet kan bero av ”självförtroende”, den som tagit kontakt lugnt och sansat kan nu dra sig undan eller avvisa. Att kunna hantera hunden har flera skäl, behovet av visitation bl.a. Hantering. Mot profilen ligger rasen något lågt. Hundarna är i huvud-
sak positivt neutrala. Att veta hur lätt hunden är att engageras i lek, att beskriva hur hunden leker, föremålet/människan eller rörelsen är viktigt. Intensitet i lek ger med intensiteten i övriga moment en bra bild av aktivitetsnivån. Den som är för snabb till handling kan missbedöma situationer. Hur hunden griper tag i lekföremål skiljer mellan individerna, vissa undersöker först, lyfter sedan in i munnen med ett grepp längst fram i käken. Andra hundar greppar direkt med hela käken.

Hur hunden gör är ofta lika inom ”familjen”. Lust till och agerande i en konkurrens situation med lekföremål speglar hunden i social lek. Växling mellan du, jag eller vi beskrivs, detta är av betydelse i dressyrsituationer/samarbete.

Leklust, svag mot den önskade profilen, en del individer kommer inte alls i lek på önskat sätt.

Gripandet i leken, rasen finns lågt kvar inom profilen. Gripande är nödvändigt i många av bruks-
provformerna!

Dragkamp i lek speglar en del av viljan att ”äga”, samarbete, och att gripa. Här är värdet är lågt, hundarna sätter inte emot på önskat sätt. Att jaga innebär att lokalisera, förfölja och lägga ned byte. På vilket sätt det utförs är av intresse då det har betydelse över generationerna. Hundarna
har olika intresse för och mod till att förfölja, någon störs av miljöeffekter, är osäker eller saknar
lust till jakt. Andra jagar med mycket hög fart, utan mål att gripa bytet. Somliga undersöker bytet innan de griper, andra tar fullt grepp direkt de når ifatt.

Jakt förföljande, brister i intresse! Profilen anger intresse att förfölja rörligt byte. Skillnad i värdet mellan första och andra jakten kan ha flera orsaker, bl.a. miljörädsla kan försvinna efter första för-
söket eller intresset vara svårväckt.

Jakt gripande, ett problem! Tvekan i gripande, i lek och i jakt!! att gripa bör prioriteras högt. Inre oro, förväntan m.m. påverkar hunden. Stort aktivitetsbehov i form av gnäll, pip, grävande pinnplock mm., kan störa koncentrationen. Det är resurssparande att förhålla sig passiv och uppmärksam när föraren står still. Passivitets-momentetet blir ytterligare en information om individen.

Aktivitet, rasen har inga problem, fortsätter vi att vara uppmärksamma i denna del kommer vi inte heller få några. Samhället, ägaren och uppfödare har nytta av att veta hur intresserad hunden blir av aktiviteter på längre avstånd från hunden.

Avståndslek intresse, profilens mål, att schäfern skall vara aktiv och alert. Hundarna engageras ej av momentets figurant?! Samband med brist i leklust och oförmågan i jakt?!

Avståndslek hot/aggr, då de flesta inte engagerats är det logiskt att inte heller visa rädsla eller annan aggressivitet. Rasprofilen motsvaras.

Avståndslek nyfikenhet, hundarna kan vara mer självsäkra / nyfikna, de kommer nu inte ut till figuranten utan att den givit sig tillkänna.

Avståndslek leklust. Vill eller vågar hundarna inte leka med och bita i föremål? Detta löper som en röd tråd i rasen. Här ligger rasen utanför rasprofilen.

Avståndslek samarbete, hos figuranten har hundarna svårt att engagera sig. I de fall de blir aktiva saknas i profilen önskat engagemang. Det är väsentligt att veta hur hunden agerar i en överraskning, fly eller försvara!

I överraskning, provas hunden innanför försvarsområdet, visuellt och akustiskt. Rasen blir mer rädd då det handlar om ”dumpe” än om skrammel. Hundarna ligger nära flykt vid ”dumpe”, det kan vara tecken på social känslighet! Flykt som första val tyder på ängslan och osäkerhet. Att svara med hot (avståndsökande handling) gör endast ett fåtal hundar, många reagerar med larm-
skall. Hundar med snabba reaktioner kan komma längre bort från objektet utan att vara räddare,
en ”loj” hund kan vara väldigt rädd utan att fly eller göra stora omvägar.

Nyfikenhet. Efter momenten överraskning, där rasprofilen önskar att hunden går fram utan hjälp, är verkligheten den att de flesta hundarna får hjälp. Rädd hund behöver mer tid och hjälp än orädd. Snabbt framme betyder inte alltid att hunden undersökt, en avspänd kroppshållning ger underlag för beskrivning. Kvarstående rädsla/intresse efter överraskning är inte vanligt. Minnesbilden/rädslan för dumpe är större, hundarna går oftare förbi i båge där än vid skrammel. Rasen är inom rasprofilen.

Nyfiken efter undersökande är våra hundar på sätt som svarar mot profilen. Överdrivet intresse kan verka störande, hunden blir ”upptagen” med att undersöka. Vi vill veta hur hunden svarar på hot, ögonhot har stor betydelse för hunden. Hot utlöser olika känslor om det sker plötsligt eller pågår under längre tid.

Spöken hot/agg, hundarna följer profilen och visar enstaka hotbeteenden, utan att vara intresserade/kontrollerande, de agerar inte mot båda spökena under längre tid. Engagemang, mod och uthållighet är av betydelse! Positionen hundarna intar är bredvid eller framför föraren, de visar ringa rädsla i form av flykt. Följer rasprofilen!

Hundarnas nyfikenhet på figurant ligger utanför rasprofilen, de måste fåhjälp av föraren fram till spökena. Återigen mod och nyfikenhet som behövs! Benägenhet till kontakt med figuranterna svarar mot profilen, kontakt besvaras först när figuranten bjuder. Måste alltså få hjälp av figuranten. Leklusten och gripande i föremålet avslutningsvis är oförändrat mot testets inledning. Det är glädjande att endast 4 hundar beskrivits som skottberörda/rädda.

Vi ligger en bit från profilen i betydelsefulla delar detta bör ges en fundering, är profilen fel i något avseende, är hundarna socialt ängsliga och känsliga eller finns
det andra svar?

Av Ann-Chaterine Edoff

Tillbaka